Jag har nog alltid haft den tanken även om det fick bli ett vanligt bolag först. När vi startade Klarna var det initialt pengarna som var drivkraften, men med tiden blev det tydligt att prioriteringarna förändrades.

Det är gått 11 år sedan Klarna grundades av Handelsstudenterna Niklas Adalberth, Viktor Jacobsson och Sebastian Siemiatkowski. Klarna värderas idag till 19 miljarder kronor och är en lysande framgångssaga i startup-världen.

Entrepreneurs Academy tog ett snack med nyligen avhoppade vice Vd:n Niklas Adalberth om starten, pengarna och vad som händer nu. 

Beskedet om att du skulle lämna ditt arbete som vice VD hos Klarna kom i höstas, istället ska du nu ägna dig åt socialt entreprenörskap? Vad innebär det?

Tanken är att köra igång den 1 april men exakt vad det kommer att bli har jag inte riktigt gått ut med än. När man drivit techbolag i 11 år är det inte direkt jättelockande att driva ett sådant igen. Samtidigt har jag lärt mig otroligt mycket på vägen och kan man använda den kunskapen och pengarna jag lyckats bygga upp via Klarna skulle det kännas otroligt meningsfullt och roligt. 

Kort sagt handlar det helt enkelt om att utnyttja den kunskapen, och att försöka hitta initiativ som normalt sett innebär för hög risk för att vanliga välgörenhetsorganisationer skulle vilja gå in. Där tror jag att det finns en lucka idag och det är den jag vill fylla, målet är inte dra igång en startup och tjäna en massa pengar.  

Blir det i Sverige eller någon annanstans?

Det kommer drivas ifrån Sverige men tanken är att försöka nå de som är mest utsatta i samhället och det är oftast utanför Sveriges gränser. 

Det känns som att det nästan är, ursäkta uttrycket, trendigt att hålla på med socialt entreprenörskap. Niklas Zennström är ju en känd figur i sammanhanget med sitt Zennström Philatrophies. Vad tror du det beror på? 

Bra fråga, det här har ju funnits i USA i flera hundra år. Titta exempelvis på de stora industrialisterna såsom Rockefeller (John D, grundare av Standard Oil och senare Rockefeller Foundation som sedan 1913 arbetat med välgörenhet reds. anm.) och Carneigie (Andrew, grundare av Carnegie Steel som donerade hela 90 % av sin förmögenhet reds anm.). I USA har det varit helt naturligt att göra så medan vi i Sverige gått via vår skattesedel, låt oss säga det är 1% av BNP som går till välgörenhetsorganisationer såsom SIDA och andra. Vi har väl känt att det räcker. Men har man haft den enorma turen i sitt liv som jag har haft och dessutom är född i Sverige vill man ge tillbaka. Sedan handlar det nog om att man inte blir lyckligare bara för att man är rik. 

Har det alltid varit en tanke, att någon gång syssla med välgörenhet, eller har det kommit med tiden och pengarna?

Jag har nog alltid haft den tanken även om det fick bli ett vanligt bolag först. När vi startade Klarna var det initialt pengarna som var drivkraften, men med tiden blev det tydligt att prioriteringarna förändrades.  

När man startat ett företag och sedan drivit det i 11 år måste det väl vara lite vemodigt att sluta? 

När vi körde igång signade vi ett aktieägaravtal som innebar att vi inte skulle göra någonting annat under 2 års tid och då kändes det som en enormt lång tid. Men sedan gick de 2 åren jättesnabbt och blev till 3, till 4, till 5 och till slut hela 11 år. Någonstans har jag hela tiden haft en horisont på 2 år till men så kom nya kickar och milstolpar som man trodde skulle förändra ens liv bara man nådde upp till dem. Ska bara göra det här eller det där först, ska bara expandera till Tyskland först eller bara expandera till USA och så vidare. Det var ett enormt svårt beslut att säga upp mig även om jag haft det i bakhuvudet under en lång tid. Så visst var det absolut vemodigt innan jag fattat beslutet. Men när jag väl hade bestämt mig kändes det helt naturligt. 

Var det en relief?

Det var en jättestor lättnad. Jag kommer ihåg att jag låg där i sängen och kunde inte sova på kvällen, så jag gick in i badrummet och dansade för mig själv. Helt sjuk känsla.

Vad sa de andra runt omkring?

De flesta var förstående men man kan väl säga att det fanns två läger. Vissa hade svårt att förstå varför jag skulle sluta när det gick så bra, medan andra liksom tyckte att det var på tiden, att jag orkat köra på alla de här timmarna dag ut och dag in under 11 år. 

Ni startade Klarna under studietiden på Handels, är det att föredra? Att starta företag medan man fortfarande studerar?

Jag skulle säga att det absolut är det bästa tillfället man har i sitt liv att testa på att starta bolag. Har man en lucka i sitt CV för att man försökt starta företag är det fördelaktigt. Man lär sig enormt mycket, man har inte börjat med dyra vanor eftersom man är van att leva på studielån, och man kanske kan ta lite extra kurser för att få extra CSN att använda under starten. Dessutom får man ett enormt kontaktnät med likasinnade som eventuellt passar bra som medgrundare. 

Nu lyckades ni otroligt väl. Är det ändå att föredra även om man misslyckas?

Ja! När jag har rekryterat på Klarna har jag tittat efter just det. Ser jag någon som har provat att starta eget är det en otroligt bra merit. Det visar att man har ambitioner, vågar möta utmaningar och är villig att smutsa ner händerna. Dessutom är risken mindre att personen sedan säger upp sig för att starta eget eftersom den redan har provat på det. Kort och gott är det en jättebra erfarenhet på alla sätt.  

Så säg att man startar ett företag och det börjar rulla, hur vet man då när det är dags att överge plugget och satsa all in på sitt företag?

Det är ett stort beslut men jag tror att mycket med företagande handlar om att minska barriärerna. Man börjar inte med att lägga all sin tid på företaget utan börjar kanske med 10 timmar i veckan, helger och annan ledig tid. Sedan när man ser att det funkar, när man fått in sin första kund till exempel, så kommer man överens med sina medgrundare om att kanske hoppa nästa kurs eller tenta. 

Du tog ändå din examen från Handels tillslut, trots att Klarna redan var en solklar framgångssaga, det kan ju tyckas lite onödigt?

Så här i efterhand var det ju ganska knäppt. Det var väl kanske enbart för att göra mamma och pappa glada. 

Nu i vår ska Entrepreneurs Academy ha en entreprenörstävling likt den ni deltog i på Handels. Jag har hört att ni blev totalsågade, hur tar man sig upp från det? 

En kombination av två saker. Dels var det en person i publiken som sa ”Kör bara kör, de har ingen aning” och det skapade en känsla om att vi skulle visa att de hade fel. Sedan berodde det också på någon slags insikt om att man ju själv har bättre koll på sitt bolag och sin idé än vad juryn har. Den insikten ger en självförtroende som är en jättefördel.

Vilka var era största hinder?

Vi hade ju en idé om att starta ett teknikbolag men kunde för det första ingen programmering. Dessutom var det ett finansbolag och vi hade ingen tillgång till finansiering. Efter ett tjugotal investerare som alla tackat nej träffade vi Jane Walerud och av henne fick vi 600 tkr i investeringskapital mot 10 % ägarandel. Bolaget värderades alltså till 6 miljoner utan någon mer avancerad kalkyl än en enkel powerpoint så det kan man ju säga var väldigt generöst.

Samtidigt gav vi upp en del av företaget till utvecklarna som byggde systemet. Det var tufft, men vi kände någonstans att vi kör. Jag tror att många drar sig från att göra så men ibland är det som behövs. Innan man har erfarenhet och är ung har man inte så mycket att gå på och då kanske det krävs att man ger upp mer för att man ska kunna köra. Huvudsaken är att man kommer igång.

Klarna-andan har man ju hört tals om, hur lyckades ni skapa en sådan stark kultur på Klarna?

Det blev så med tiden, även om vi har haft en massa knäppa idéer om kulturen. Vi tog till exempel in en Chief CulturalOfficer, en person i ledningsgruppen som skulle ha ansvaret för hela företagskulturen. Det var så Google och andra stora företag hade gjort och vi trodde liksom att vi kunde outsourcakulturen till en person på hela företaget.

Det gick såklart inte alls, för det funkar inte så. Kultur handlar om att såsom vi agerar så kommer alla andra agera också. Om vi försöker visa vår drivkraft kommer alla andra försöka göra det också. Går vi hem klockan tre går alla andra hem kvart över tre. Allt handlar om hur du beter dig framför dina anställda. 

Din medgrundare Sebastian Siemiatkowski var på Sthlm Tech Fest i höstas och diskuterade Fintech-branschens framtid. Han var ganska kritisk mot storbankerna och menade att de behöver bli bättre på att möta digitaliseringen. Vad tror du kommer hända? Vilka delar kommer Klarna och andra liknande företag vara med och fajtas om i konkurrens med bankerna?

Alla delar, bankerna har funnit väldigt många år. De har byggt upp strukturer och väldigt komplexa system från typ 80-talet som man kanske inte ens vågar starta om. Jag tror att det finns utrymme i varenda del i bankerna att kunna utmana med tekniska kundvänliga lösningar. Det är nog väldigt lätt att beskylla dem för att vara långsamma men jag tror att det är väldigt svårt för dem att vara snabbfotade. Det är ju det man har som fördel med att vara en startup, man har inget som behöver förvaltas utan kan fokusera på att bara springa framåt. Sedan tror jag inte att bankerna bara sitter och rullar tummarna utan att de har väldigt ambitiösa planer på att möta kraven. Om det handlar om att köpa upp startups eller försöka byta ut sin befintliga teknik kommer att visa sig, men förmodligen både och. 

Sista frågan! Om du skulle ge 5 tips till unga entreprenörer, vad skulle det vara?

1. Minska barriärerna och våga! Avsätt tid på helgerna, säg inte upp dig det första du gör. Ta små steg i taget och öka tiden du lägger på företaget allteftersom. 

2. Våga exponera dig. Många tycker idén är det viktigaste men det handlar inte om idén, det handlar om vad du gör med den. Ingen idé är unik. 

3. Fokus! Hårt arbete är det som gäller. Det är samma sak som om du ska bli en elitidrottare, det gäller att satsa och göra det bra. 

4. Arbeta nära kunderna. Jag ser väldigt många bolag som inte tar fram produkt nära kund, och när produkten väl släpps är det inte alls det som kunderna vill ha. 

5. Starta bolag med vänner och kom överens om ambitionsnivå innan. Det är inte så noga med att ha specifika kunskaper, det som behövs är arbetskraft och vilja. Oftast känner man människor med samma sorts bakgrund och kunskap men rollerna brukar bli tydliga efter ett tag ändå.

Intervju och text: Linnea Nyman

Comment