Heja Livet - Nätverket för kvinnor där vi är med varandra, inte mot varandra.

Ja, det är precis vad Heja Livet är. Det är FB-gruppen en går in på för att hitta motivation, bli peppad och inspirerad. Caroline Levy och Emely Crona Stenberg står bakom nätverket och  jobbar aktivt för att behålla "Heja Livet-andan" i takt med att antalet medlemmar ökar och ökar. EA fick chansen att byta några ord med dessa supertjejer och om deras resa. 

Så, för alla tjejer som inte upptäckt Heja Livet än - berätta, vad är det? Varför startade ni Heja Livet?

Carro: Heja Livet är ett nätverk och ett forum för unga kvinnor, som helt enkelt handlar om allt i livet. Vi har en grupp på Facebook och anordnar events så att alla fantastiska tjejer faktiskt får träffas. Heja Livets fokus är att peppa, boosta, inspirera, dela med sig, att ge och på samma sätt få tillbaka. Att skapa en fin samhörighet kvinnor emellan.  Emely startade gruppen och jag kände bara att detta verkligen var något som behövdes, men att det skulle få så här fin respons kunde vi inte drömma om!

Emely: Efter många år i PR-branschen där projekt efter projekt avlöste varandra fick jag mig en tankeställare. Under min tid som PR-konsult jobbade vi ofta i grupp där många olika individer var involverade. Vi kunde under flera veckors tid ha daglig kontakt med alla inblandade, oftast kvinnor. Det skrevs lovord via mail, skickades uppskattande sms etc, men efter avslutade projekt (alltid lyckade) så var det som om denna ”vänskap” inte längre fanns. Det blev inga fler ”Godmorgon” om man möttes på bussen, om jag hamnade på samma tillställning som dem tittade den andra parten djupt ner i skålen med jordnötter istället för att möta min blick och bemöda mig med ett enkelt, Hej, hur har du det? Där och då insåg jag att klimatet kvinnor emellan måste få sig en rejäl utmaning. Jag ville förändra konkurrens-tänkandet och bemöta fördomar om kvinnor i grupp. Utforska vad som skulle hända om vi samlar en mängd kvinnor i olika åldrar på samma plattform, vart hamnar vi och hur blir vi unika?

Berätta lite om er. Har ni studerat? Jobbat?

Emely: Studerat och studerat, läst en eller två flummiga kurser inom mediekommunikation och något slags kreativt skrivande, men annars har jag bara jobbat sedan jag slutade gymnasiet och har trivts extremt bra med det. Nu har jag dock kommit till en punkt (30-års kris) där jag skulle vilja lära mig något nytt pga att jag är en rastlös typ så, vi får se vart jag hamnar under våren när det gäller studier!

Carro: Jag har jobbat sedan jag tog studenten inom PR och events. Jag klev in i den världen, utan att riktigt veta vad som väntade. Helt plötsligt har jag jobbat med det i mer än 10 år, och startade dessutom egen verksamhet inom PR för 1,5 år sedan. Jag har även ett smyckesmärke som heter ANIMUS och driver vid sidan om allt detta Heja Livet, så det är fullt ös. Däremellan lägger jag all min tid på mina kära, att äta gott och resa.

Photo credit: Sofie Stenmark

Photo credit: Sofie Stenmark

Heja Livet är unikt, mycket på grund av den ständiga peppen och goda stämningen som finns i gruppen. Hur har gruppen lyckats undvika näthat och andra påhopp som vi annars ser i andra forum?

Emely: Inte ens vi har svaret, men det jag brukar svara på denna frågan är att det finns helt enkelt inte plats. Jag/vi som admin har satt en tydlig ram redan från början att sådant hör inte hemma här. Vill du slåss får du göra det någon annanstans.

Carro: Det är så häftigt! Vi vet knappt själva, då hela onlinevärlden oftast förknippas med just näthat, troll och aggressiva påhopp. Jag tror att gruppen är så fin, för att vi inte gjort plats för annat. Vi har från början varit tydliga med att Heja Livet ska ha en god ton och att det alltid ska vara vårt fokus. Det innebär inte att man inte får ta upp jobbiga saker, det gör väldigt många, men det handlar om hur man gör det. Att klaga, bråka och hata har ingen plats hos oss.

Hur ser framtiden ut för Heja Livet? Hur hoppas ni att gruppen ska utvecklas?

Emely: Vår dröm är självklart en större och bättre fungerande plattform utanför Facebook där valmöjligheterna är bättre och vi slipper riktade annonser som far fram vid sidan om alla inspirerande och grymma inlägg som gruppen innehåller. Ett HejaLivet stipendium är också en dröm och tanke som ligger och gror.

Carro: Vi vet inte riktigt hur framtiden ser ut, men jag är säker på att den är mycket ljus! Vi vill utveckla en egen digital plattform som är mer omfattande, och jobba ännu mer med det fysiska mötet. Sedan drömmer vi om ett Heja Livet stipendium och annat kul. En utmaning när vi blir fler i snabb takt, är att lyckas ha kvar den fina känslan som gruppen har nu, och vår förhoppning och vårt mål är att bibehålla det.

Jag tror att det kommer bli viktigare i framtiden med gemenskap, utbyte och samarbete mellan olika som en slags motreaktion mot en tid av individualism. Vad tror ni?

Emely: Jag som älskar att vara själv, men jag vill ändå känna en tillhörighet. Får jag själv bestämma när, var och hur jag måste samarbeta eller umgås så är allt på banan. Blir jag tvingad att mingla när det inte finns ngt att mingla om, då drar jag mig gärna undan och bokar om det till ett mer givande möte över en god lunch eller frukost istället.

Carro: Jag tror mycket på att känna tillhörighet, ha en gemenskap med en grupp, är väldigt viktigt. Det har jag växt upp med vilket absolut har influerat mig i hur jag är som person. Det tror jag blir ännu mer viktigt för många i en tid som ibland kan kännas väldigt mörk. Däremot har jag verkligen lärt mig älska egentid på senare år, och tycker det är viktigt för att ha tid för reflektion och för att kunna landa. Kombinationen är mitt recept för att utvecklas.

Ni är verkligen sanna (digitala) entreprenörer. Är chansen att driva eget något som lockar er?

Emely: Min mamma och pappa hade båda eget när dom levde, så självklart drömmer även jag om ”frihet”. Jag har haft turen att jobba på två fantastiska arbetsplatser med mycket frihet under ansvar med galna och kreativa personer, som anställd, det passade mig utmärkt. Men så fort jag måste ställa mig i ledet och ta lunch på bestämda tider, följa ”säljknep” jag inte står bakom eller inte kan bestämma själv hur jag vill framstå inför en kund eller ett projekt, då mår jag inte alls bra inombords. Så mitt svar är Ja, jag drömmer absolut om något eget som jag kan försörja mig på.

Carro: Jag har varit anställd i massa år, vilket gett mig otroligt mycket kunskap om både mig själv, andra och samhället, och har även två föräldrar som båda startat och driver eget. För mig blev det viktigt när jag kände att drivkraften att få skapa något eget och att få vara boss över min egen tid blev starkare och starkare. För tre år sedan startade jag mitt smyckesmärke vid sidan om mitt heltidsjobb, och för 1,5 år sedan tog jag steget och kör helt eget. Både smyckena och kreativa PR verksamheten Levy Creativity.

Jag/vi som admin har satt en tydlig ram redan från början att sådant hör inte hemma här. Vill du slåss får du göra det någon annanstans.

Vad har ni för tips till studenter där ute som kanske tvekar på deras val av utbildning och känner sig lite oroliga inför framtiden?

Emely: Min ängslighet släpper inte bara för att jag idag är vuxen. Jag är 30 år och söker fortfarande. Det kommer när det kommer och mitt enda råd är att flyta med, håll i dig när det stormar och släpp taget när vinden lagt sig. Det kommer vara supertråkigt men också jätteroligt på vägen  Lycka är ett gupp på vägen så se till att omfamna den när den väl kommer! Allt går, och och går det inte så går det ändå.

Carro: Det löser sig alltid! Trots att jag är vuxen, känner jag mig ofta som ett barn och söker svar. Jag tror mycket på att prova sig fram, och hitta sin väg as we go. Det är ju hela resan som är spännande, och det kommer definitivt gå upp och ner. Vad är det värsta som kan hända? Att man måste ta några steg tillbaka och ta en annan väg. Att man gör misstag som man lär sig av. Att man får börja om och ta nya tag. Allt det där som kan kännas jobbigt, kommer bara göra dig starkare. Mina tips: Våga säga ja. Våga säga nej. Lyssna på magkänslan. Kliv ur din comfort zone. Var inte rädd för att be om hjälp. Var modig. Backa bara för att ta sats.

Intervju och text: Marika Tedroff, Caroline Levy och Emely Crona Stenberg

Fortfarande nyfiken? Gå in på Heja Livets hemsida. 

Comment